01 marraskuuta 2012

Står...


Står...

...o står, d e Bobis grej för tillfälle


en funderare..

Nåjaa nu ha lillebror kommi på att man kan stiga opp i sängen också, väldigt kul! Tycker han! Jag e kanske int så förtjust när jag hamnar gå o sätta ner honom helatiden när han ska sova. Idag lärde han sej också gå med stöd! Han gick med gåkärran som Erin satt i!
Vi var ti neuvolan också idag, hans vikt har int stigit sen han var 4 månader! Men den e just under 10kg så de gör inget fast den hålls såhär en tid.

Igår kväll var pappa ensam hemma me ungana. Före jag for hade jag lagat mat åt oss alla. När ja kommer hem e allt fortfarande fram på borde,all disk o allt va opponer. Ena barne åt gröt o andra kräla på golve me bara blöja på. Ja hjälpt att fixa dom klara o dom for o sova. Sen e pappa så slut att han sjönk ner i soffan o där ble han,så helt förstörd ut =) Hungri var han också,då han int hunnit äta. Ja fixa sen köket i ordning o städa opp alla leksaker.

Vaför jag skriver dehär, e för att d e få som påriktit förstår hur myky en mamma gör! Alla tar mamma för givet, maten ska va klar o hemmet ska vara i skick, kläderna ska va rena o vikta! Men en mamma e hem varje dag me ungana, sköter dom så bra man bara kan, lagar mat 2 ggr per dag+mellanmål o städar o rydjar o plockar opp o viker o radar o ordnar! O sen ska man ju äta själv också! o duscha! o så kanske du har en minut tid som du kanske vill prata me nån kaveri, el vara på datorn. De e mera jobb än alla andra jobb i världen!!! O sen när ungana äntligen sover får du nån timme tid att bara vara själv, sen undar pappa om man e trött.. TRÖTT!!!!! Han sku int orka EN dag me mitt "jobb"...

Nåjoo, tyngsta jobbet e också de mest härliga o mest givande jobbe av alla. De e  int så att ja klagar. Sku bara kanske vila ha lite mera respekt,som mamma.