..att handla med en hand! Med ett barn sovande på ena armen skötte jag handlande, betalande, packande o drog opp Erin som lå o skrek på golve överallt i butiken o ytterom.
O int sluta hon skrika när vi kom me bilen hem heller, skrek o skrek medan ja bar in först matkassarna, sen ut o söka en unge o föra in, sen parkera bilen o söka andra ungen o gå in. Skriket håller ton fortfarande men nu låter de mera som ett vrål. En halvtimme senare när ja lagat lunch åt ungana skriker hon fortfarande, Bobi äter med god aptit o ja ber Erin komma o äta men int kommer hon. Selvä, ingen tvingar henne äta. Men int får hon någo annat heller! Hon tjuter ännu en stund o sen far hon ti sin säng o stänger dörrn. Hon tystnar!
Ska man kalla dehär envishet eller trots?! Hoppas verkligen de går om för ja blir snart galen.. o de att ja e ensam med dom 24/7 nu gör ju int saken bättre heller.
Perusdag som småbarnsmamma, ingenting o ingenstans kan man göra/fara UTAN skrik.
HUHHU!!!
Ojoj, styrkekramar... Inte lätt med flickor och deras starka vilja kombinerat med trots/envishet
VastaaPoistaTack :) Har dina flickor varit såna o? Nä de e int lätt, huhhu.. Hoppas Vintsu blir lugnare!!
PoistaOckså här måste jag kommentera.. att jo det där är också väldigt bekant. Fanny och er Erin är väl ungefär lika gamla och det är precis lika här. Envis och trotsig som bara vad. Men ändå måste jag säga att Fanny är tusen gånger lättare än vad Felix har varit (5,5år) nu och trotsar som värst nu. Han var lugn mellan 4-5 men nu börjar en ny trotsperiod och den är HEMSK. Liksom fem gånger värre än de han haft tidigare som liknar det Fanny nu håller på med. Nu är det på riktigt. Suck. Två som trotsar samtidigt = mamma med bara gråa hår...
VastaaPoistaNeej! Låter int någo kiva. Jag som tänkt att efter 2 års trotset e allt enklare o lättare, men de tycks komma nya trots helatiden. Jag har ju bara en som trotsar ännu tillsvidare. Andra hurja envis också så snart börjar väl han o på allvar. Sen vet jag hur du har d! :) Vad brukar du sen göra, när nån av dina har trots-anfall? Eller e de mera småsaker helatiden? Erin får helt tydliga "anfall". O då hjälper ingenting annat än att låta henne vara o själv gå bort o säga att hon får komma dit vart vi e när hon ha lugna sej. De tar mellan 10-15 min, nångång ha de tagi 45min. Om vi e hem,alltså. Oftast e man ju i butiken el nånstans då hon börjar..
PoistaJo, nå de har som tur blivit så stora så man kan föra diskussioner med dem. Så jag försöker nå fram genom deras skrik, med ord... Och så löser vi det på något vis. Men före de lyssnar... Så hinner min ljudnivå också stiga olovligt högt.... Suck
VastaaPoistaPS.. Med lite god tur märker du inte av fler trotsperioder :).. Jag har lyckats få två med sånt temperament... Men låter lite som du också har det ;) Håll ut!
VastaaPoista